Nu blir det ett inlägg som inte kommer handla om webben. Igår var jag på rugbyträning och vi körde lite ruck-övningar. Mitt i allt så blev jag trampad på lilltån av en dobb och det blev ett mycket tydligt märke på skon efter detta. I slutet av träningen fick jag kliva av eftersom det knappt gick att springa. Tån hade antagligen fått en spricka eller blivit bruten.
Min tå igår:
Tån idag:
Jag har länge tänkt att köpa Leif GW Perssons böcker. Jag tycker han verkar vara en intressant författare. Nu är jag inte intresserad av att försörja honom längre. Då struntar jag istället i hans böcker. Det samma gäller Guillou. Arn har ju varit hett ett tag nu, nu kallnade det rejält.
Inte heller är jag mer sugen på att köpa en skiva eller film. När man, som jag, har en mycket bred smak och en stor omsättning på musik finns det inte på kartan att gå och köpa en skiva av en artist. Jag är uppväxt med att lyssna på stora mängder musik och artister, kasta mig mellan låtar och genrer.
”Pirater” är inte ute efter att ladda ner musik för att själa. Man gör det för att det är lättillgängligt. Finns det alternativ som är lika enkelt och gratis så väljer man istället det. Någonstans vill man göra rätt för sig. Sedan jag fick tillgång till ”Spotify” har jag inte laddat ner en enda låt illegalt. Det handlar om att anpassa sig efter tekniken, att se framåt och hitta nya sätt att sprida (och tjäna på) kultur.
Bakåtsträvare som Guillou och Persson bojkottar jag gärna om det betyder att tekniken och samhället kan drivas framåt. Det är busenkelt för mig att göra livet surt för bakåtsträvarna, det är bara att ignorera dem. Istället ska vi lyfta fram och hylla personer som Daniel Ek och Martin Lorentzon. Att skapa en tjänst som efterfrågas och lyfter tekniken till nya höjder är fantastiskt på alla sätt och vis. Entreprenörer ska höjas till skyarna, bakåtsträvarna kan sitta i sina hörn och sura.
